| Bakgrund
Avdelningen för Hållfasthetslära, Luleå Tekniska Universitet har i samarbete
med Fällkniven AB utarbetat en provmetodik för att testa knivars
böjhållfasthet. Eftersom testet skall efterlikna verkligheten (att bryta med
kniven) har ingen hänsyn tagits till faktorer som draghastighet och draglängd
på testet utan provet koncentrerar sig på pålagd last i form av draglast (kN)
och böjmoment (Nm). Med denna metodik som grund har provning utförts
vid Avdelningen för Hållfasthetsläras laboratorium.
Experimentuppställning
För experimenten har använts en dragtestmaskin av märket Dartec som är
kapabel att producera krafter på ±250kN. I denna maskin monterades en
knivhållare och en wire för att applicera kraften på knivskaftet. För att
säkra wirens plats på knivskaftet användes skruvklammer som anbringades
på detsamma så att wiren hamnade mellan skruvklamren och kunde
därmed löpa fritt i alla riktningar utom längs efter knivskaftet.
På så vis kompenserades för eventuella snedbelastningar i andra riktningar
än i vertikal led. Mothållen i knivhållaren utformades så att dessa kunde
kompensera för olika tjocka knivblad och för att ge en väl definierad
brytpunkt oberoende av böjningen på knivbladet.  
Provning
Provningen utfördes under kontrollerade förhållanden med konstant
draghastighetav 1mm/s, detta gav en varierande kraft. Provningen
genomfördes vid en konstant temperatur av 20grader C. Längden på de
provade knivarna varierade mycket och därför valdes att sätta
brytpunkten ca 30% in på bladet från spetsen räknat, just där bladet
uppnår sin fulla tjocklek och bredd. Knivarna ansattes med en
grundbelastning av 100N utom kniven WM1, där lasten sattes till
50N pga knivens ringa storlek.
Resultaten presenteras som ett diagram med förskjutning i X-led, och
last och böjmoment i Y-led för varje kniv. Böjmomentet beräknas
genom att lasten (kN) multipliceras med avståndet (m) mellan
anliggningspunkten för wiren mot knivskaftet och brytpunkten i
mothållet. Som jämförelse har även brottlasten översatts från kraften
Newton till den vikt detta skulle motsvara i kg. Antal kg = antal N/9.81.
Nedan visas resultatet för Fällknivens modeller A1, A2 Lam, F1, S1 och WM1.  
 
 
28/4 2000
Jan Granström
Avd Hållfasthetslära
Luleå Tekniska Universitet
Diskussion
När det gäller knivar för överlevnadsbruk är en av de viktigaste
egenskaperna att kniven är stark. Ovanstående siffror och kurvor visar
hur starka just dessa fyra knivar är. Det som "berättar mest" om knivens
styrka är vilket vrid- eller böjmoment kniven tål innan den går av.
Resonera så här: Mod. A1 går av vid en kraft av 2375 N (eller vikt av 242 kg) när den
testade längden är 150 mm. Vridmomentet är då 356 Nm
(Newtonmeter) eller 356 J (joule). Gör man kniven längre behövs det mindre kraft för att bryta den men
vridmomentet är detsamma. Denna omständighet (att vridmomentet är
detsamma) gör det möjligt att testa knivar mot varandra vad gäller just
egenskapen styrka. Faktorer som avgör en knivs styrka är dess bladlängd, bladtjocklek
(bladgeometri), stålkvalitet och tekniska design. Ett långt blad ger en
mera kraft, ett kraftigt blad är förstås styvare, ett bra, välhärdat stål tål
mera påfrestningar och en väldesignad kniv saknar naturliga brytzoner. Beroende på vad man vill få ut av en kniv bör man alltså beakta dessa
egenskaper innan man genomför ett köp, först då gör man det
optimala valet. Våra knivar är designade för att fungera som vanliga knivar under
normala omständigheter men tål mycket mer än en vardagssituation
normalt kräver om man plötsligt blir tvungen att lita på knivens styrka,
skärpevareaktighet och design. Detta är resultatet av en superoptimerad
kombination av ett specialstål (VG10), en fulländad teknisk design och
en målmedveten, ergonomisk formgivning. | 
